Emotionell logik – manager över mina egna känslor

Emotionell logik – manager över mina egna känslor

Emotionell logik, personer med hög emotionell intelligens anses vara ”manager” över sina känslor. Hur befriande låter inte det?

I morgon är det dags för gruppcoachning igen och min uppgift är, Emotionell logik. Den första tanken som jag fick när jag hade fått denna uppgift tilldelad mig var: och vad är emotionell logik? Jag förstod vad jag skulle göra men jag förstod inte uttrycket. Därför började jag med att googla på vad emotionell logik verkligen är.

Emotionell självförståelse, förståelse över hur våra känslor fungerar. Att inte agera på känslor som inte har någon grund. Känslor som jag inte förstår varifrån dom kommer och hur dessa har uppstått. Alltså i mitt fall, förstå hur känslorna utlöser att jag stoppar saker i munnen en efter en. Och om jag går in lite djupare, förstå hur dessa känslor har uppstått.

Jag som missbrukare kan tycka att det mest logiska när jag har blivit sårad eller någonting jobbigt har hänt är att stoppa saker i munnen. Det är som att någon kontakt med hjärnan bryts och det enda vi ser är äta, äta, äta. Den emotionella logiken är putsväck. Det är detta vi kallar röda hund. Jag och vi med detta missbruk behöver därför förstå våra känslor, varför dessa kommer och hur dessa uttrycker sig för att stoppa ätandet på känslorna innan röda hund har övervunnit våran abstinens.

Här är några exempel på situationer där min logik försvinner och vägen in i ätandet tar början. Som sagt så är detta vägen in i ätandet, detta är början, hinner inte jag se detta och stoppa i tid så kommer jag ta ett återfall. Därav är denna uppgift så otroligt viktig att jag med min sjukdom förstår.

  1. När jag känner trötthet och irritation. Vägen hit är lång även om jag kan ha svårt att se detta. Men detta är ett exempel på hur vägen kan se ut. Det börjar med att jag blir bekväm med sjukdomen, tycker inte att jag behöver tillämpa några strategier för att hålla röda hund på avstånd. Slarvar med planeringen för nu ”kan jag detta”. Detta leder till att jag hamnar i kritiska situationer som leder till mindre bra beslut, det är någonstans i detta stadie jag börjar förstå att mitt beteende inte är hälsosamt. Intalar mig om att detta bara är en svacka och kommer gå över utan att jag behöver göra någon förändring. Jag börjar bli trött av allt grubblande, söker isolering för att få vila vilket senare leder till irritation för att denna svacka aldrig går över. Känslomässig berg- och dalbana som gör att tröttheten blir ännu starkare.
  2. Stress. Det finns miljoner saker jag vill och borde göra. Jag har svårt att planera för vilket jag skall börja med. Jag planerar oftast i flera saker än jag vet att jag klarar av att utföra. Stressen av att inte hinna göra allting som planerat växer sig större. Jag glömmer viktiga saker som att låsa ytterdörren. Kommer ofta hem på kvällarna helt utmattad efter en lång arbetsdag. Vad är inte mer lockande än att slänga sig i soffan med godsaker och tycka synd om sig själv?
  3. Obekväm i sociala situationer. Att känna att jag inte träcker till, inte gör tillräckligt för andra eller känna att jag inte är som alla andra. Detta kan gå väldigt långt för mig och kan bli väldigt allvarligt. Nu förtiden handlar det oftast om att gå på middag och behöva vara ”krånglig”. Att våga ifrågasätta och tacka nej. Att gå på kalas och behöva motstå frestelser och behöva tacka nej när någon bakat. Att behöva ta planeringen och abstinensen i fösta hand. Det kan göra att flexibiliteten försvinner i vardagen och kan tänkas vara tråkigt och störande för de som inte känner mig. Detta tror jag många känner igen som någon gång gått på en diet. Att våga stå upp för det man gör för sig själv just då, våga säga nej och våga vara annorlunda.

Att äta på känslor tror jag de flesta gör. För att fira, för att trösta eller för att tycka synd om.

Kram!

 



Följ mig:

Facebookinstagram


Dela inlägget:


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge