Hej jag heter Sandra och är sockerberoende!

Hej jag heter Sandra och är sockerberoende!

Jag är sockerberoende, jag är sockerberoende, jag är sockerberoende. Ja det tål att upprepas. Stora händelser i livet glömmer man aldrig och oftast finns det även känslor kopplade till dessa stunder. Men just detta med att vara sockerberoende när allting känns enkelt och rullar på så är det något jag glömmer ibland. Jag kommer in i bekvämlighetszonen och vips så är jag tillbaka i gamla tankar och beteende.

För snart 1,5 år sedan slutade jag med socker, stärkelser, alkohol, mjöl, sötningsmedel och gluten. Mycket abstinensbesvär i början. Det var väl kring denna tid för ett år sedan som hela sommaren stod framför. Den första sommaren utan allt detta goda under semester och soliga dagar. Det var mycket känslor och jag kommer ihåg att jag var ganska trött vid den här tiden. Mitt närmsta minne av våren är alltså abstinensbesvär i form av trötthet och tankar kring mat. Men också en känsla av fullständig närvaro i livet utan massa droger som blockerar hjärnan.

Jag har varit otroligt trött sen i torsdags och med tanke på hur mycket det varit på jobbet i kombination med abstinensen så kanske det inte är så konstigt. Kan det vara så att nu när jag har lämnat drogen så har jag inte lika mycket ork längre? Jag kan inte ta drogen längre för att få energi. Förr tog jag den för energins skull och även om det endast var en snabb lösning så var det ändå något som hjälpte mig att hålla ett högt tempo i flera veckor. Nu tvingas jag tänka på vila, jag tvingas till att ta hand om mig själv och ge mig själv det jag behöver. Vilket är bra på sitt sätt.

Det var igår när jag gick till jobbet som tanken kom. Tanken som jag inte haft på 1 år. ’’Yes, i helgen är jag själv och då skall jag äta’’. Ojdå tänkte jag, varifrån kom du? Du har inte varit här hos mig på 1 år men är nu tillbaka. Vad är skillnaden? Jo att idag ser jag tanken före handlingen och jag förstår att det är en sjukdomstanke och inte någonting jag skall aggera på. Men…. många bäckar små och jag är snart tillbaka i drogen igen. Därför skriver jag nu. Det tar emot men känns nödvändigt att väcka närvaron i mitt sinne för att hålla mig själv abstinent.



Följ mig:

Facebookinstagram


Dela inlägget:


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge