Lucka 21, Sockerberoendet tar aldrig semester

Lucka 21, Sockerberoendet tar aldrig semester

Detta har varit det som gjort mig mest irriterad på sjukdomen. Att jag aldrig får semester (tänkte jag då). Att aldrig kunna slappna av och bara äta det som man vill ha och som faller in.

Det går inte att ta semester från sjukdomen, det är inte så att man kan trycka på en knapp och pausa den en liten stund. Maten skall alltid planeras, jag behöver göra mina friskfaktorer och ringa till andra för att inte bli för bekväm.

Idag kan jag nästan tänka att det är mellan jul/nyår och påsk, mellan påsk och sommarsemester, och däremellan mellan alla högtider, andra lov, fika, födelsedagar osv. Det är då som jag har min semester inte från sjukdomen utan från dom allra jobbigaste stunder med sjukdomen.

Det är ju ingen på vardagarna som ifrågasätter varför jag inte äter fikabröd, bullar, kakor, godis m.m. De frågorna kommer ju med födelsedagar, middagar, högtider och semestrar. För det är då det märks.

Nu tycker jag att jag har det ganska lyxigt. Min familj vet, mina vänner vet, mina kollegor vet. Alla vet exakt hur det är. Kanske inte i detalj men så pass mycket så att dom vet att jag inte skall ha fika, alkohol eller ens potatisgratäng. Det är en lyx! Jag känner mig trygg i 90% av allt mitt sällskap när det handlar om mat, fika och alkohol.

Jag behöver även påpeka att jag har varit 100% ärligt när jag berättat om min sjukdom, vad jag kan äta, hur jag äter och hur det påverkar mig. Vissa gånger känner jag mig lite jobbig men det är någonting som jag inte försöker känna in utan endast göra det jag behöver göra i samtliga lägen. Ta hand om mig själv och se till så att jag mår bra. Vilket jag gör genom att jag tar ansvar över att jag får den mat jag mår bra av.

’’Ja men nu är det ju semeter’’

’’Jag börjar på måndag’’

’’Efter semestern då skall jag ta tag i det’’

’’Idag fyller ju jag år då får jag’’ ’’Nästa vecka fyller syrran år’’ ’’Sen är det midsommar’’ ’’Ja men idag förtjänar jag det’’ ’’Nu är det december och då är allt tillåtet’’.

Ni förstår grejen, det finns flera dagar, veckor och månader där det är ’’okey’’ att äta socker, godis, bullar, snabbmat m.m. än det finns dagar där man faktiskt inte kan hitta på en ända ursäkt.

För de flesta sker dessa tankar automatiskt och ofta har man köpt eller ätit saker som inte var meningen innan man ens har reflekterat över det. Läskigt!!

Det är detta som jag menar med att sjukdomen aldrig tar semester. Om jag börjar slappna av så ser jag inte dessa tankemönster eller beteendemönster.

Helt plötsligt kan jag stå i kassan med 3 påsar nötter eller någonting annat som jag inte mår bra av utan att jag ens har reflekterat över det.

När fick du med dig hem något som du inte hade räknat med när du gick till affären?



Följ mig:

Facebookinstagram


Dela inlägget:


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge